tisdag 29 september 2009

Födelsedag

Gabriel. Idag skulle du ha fyllt 18 år. Oj vad du såg fram emot det, från att du var 15 år säkert, kanske tidigare. Du ville att vi skulle vänta med den stora Sydafrikaresan till julen 2009 istället för 2008 - bara för att du ville få dricka champagne på nyårsafton när vi var där. Du fick ge dig för majoriteten och resan blev av 2008 som planerat. Men utan dig.

Många av dina kompisar har redan fyllt 18. De börjar bli vuxna. Det är både glädjande och smärtsamt att se. Det senaste halvåret har varit extra svårt ibland. Två av dina vänner har förlorat sina mammor i cancer. Jag tror att du hade lidit med dem, tröstat dem, lyssnat om de ville prata. Jag tror att du hade känt en del av den vanmakt man känner inför vänners sorg, sån sorg som man inte kan göra något åt. Din pappa har också varit dålig under denna tid. Bättre nu, men fortfarande en bit kvar och det känns som att vi nu är inne på reservlagret av ork och energi.
Men för mig och din familj är såklart det allra värsta just nu att inte få fira din födelsedag med dig här. Vilken fest det skulle ha varit! Mat, presenter, tal. Du hade njutit av att vara medelpunkten. Natten innan hade du varit ute med dina kompisar och beställt nån öl eller drink exakt kl 00.01. Jag vet att ni redan hade bestämt det innan du dog.
Bilden visar den gång vi var på din kusins bröllop. Du var 12 år och hade hyrd frack på dig för första och enda gången. Du tyckte det var coolt! Din storebror fyllde 18 en vecka senare, lika gammal som du skulle varit idag. Din lillasyster fyllde 10 samma dag som bröllopet.