En helg i Paris

Det är natt och exakt 6 månader sedan Gabriel dog. Tänker intensivt på den natten vi tillbringade på Huddinge och Karolinska och på den overkliga och långa tid som förflutit sedan dess. När jag bläddrar bland gamla bilder fastnar jag för vår resa till Paris.

Gabriel fick resan i 15-årspresent och vi åkte dit en långhelg i november 2006, bara han och jag. Det fanns en baktanke om att han skulle stå ut med franskaundervisningen lite bättre om han fick inspiration från landet. Sedan var det en helt egoistisk tanke att jag ville vara med honom när han kom dit första gången - dela den där känslan av den storslagna och fantastiska storstaden Paris.

Gabbe visste vad han ville; vi skulle se Mona Lisa (”fan va coolt”), Eiffeltornet (vi GICK uppför alla trapporna!), Champs Elysées osv. Han ville prova typiska maträtter så vi åt löksoppa, råbiff, ostfondue. Ostfondue hade han sett i Simpsons och där såg det så himla gott ut när Homer åt det. Men i verkligheten ... ”shit, det smakar som om de hällt vin i fonduen” var det ingen höjdare. Kul i alla fall. Jag undrade om vi inte skulle äta något exotiskt (det var det för mig på 80-talet) som cous-cous på någon av alla nordafrikanska restauranger. Gabbe förstod inte det exotiska – cous-cous äter vi ju när som helst hemma. Vi gick i ganska många varuhus och det var nu jag förstod att gamla mossiga klädmärken som Lacoste och Burberry verkligen var inne för killar i hans ålder, på riktigt.

Så mycket franskaträning blev det väl ärligt talat inte (parisarna har faktiskt också börjat tilltala turister på engelska) men jag är otroligt glad över att jag fick dela Gabbes entusiasm i Paris och också se hur vuxen han höll på att bli.